Tji fick jag.

Att somna sex på kvällen resulterade i ett uppvaknande halv fyra
– när solen ännu inte brutit sig upp emot himlen
Och fundersam undrar jag vad jag ska ta mig till, under dagen, och med livet
(det slutar nog med att jag bakar kärleksmums).

Redan har en del av sommaren passerat,
och jag får en känsla av att livet springer ifrån mig
Trots att tiden tycks stå stilla under ögonblicken
– det är ironiskt på något vis.

Men trots tid och mulna dagar, så trivs jag nog rätt bra ändå
jag har ett sommarjobb som jag gillar och en resa bokad i Augusti
Och jag kommer på mig själv med att låta som en riktig medelsvensson,
en sån som jag aldrig trodde att jag skulle växa upp till att bli…
– Men tji fick jag.

Livet.

Har pluggat och stressat ofantligt mycket på senaste tiden för en stor tenta som vi har imorgon. Men ibland måste man inse att det faktiskt finns mer i livet, utöver alla krav… Och att man är värd att ge sig själv en paus ibland, innan hela huvudet exploderar för allt som ska få plats.
Det är något jag personligen ofta glömmer, att huvudet och kroppen kan ge upp. Vilket leder till att jag blir dyster och bitter på vägen.
Och visst, jag ska väl inte säga att jag inte är orolig för morgondagen – det finns en känsla av oro bosatt i mig större delen av tiden.
Den känslan får helt enkelt åsidosättas för stunden, för jag har insett att jag gör så gott jag kan. Räcker inte det, så får jag väl försöka någon annan gång – när tid och ork finns.
Jag har bannemig inte en chans att leva om livet, och det är just stunder ifrån livet som jag mister varje gång jag stressar.

– Kanske ska jag försöka ta efter ”Paramores” syn på livet istället?

 

 

 

Livet & tiden.

Nu har det varit hektiskt igen. Livet. Men det är väl så det ska vara att leva antar jag 😛
Under veckan som passerat gjorde jag både en salstenta på tisdagen och skrev sedan klart en hemtenta i form av ett paper på lördagen, vilket har gjort det lite svårt att prioritera tiden så att den ska räcka till att även umgås med nära och kära. Men nu har jag några dagar ”ledigt” innan seminariet på torsdag, som är den sista delen av examinationsuppgifter innan jag kan säga att jag är klar med termin 1 på sjuksköterskeprogrammet… Tänk att tiden har gått så fort! Nu är det bara fem terminer kvar innan jag förhoppningsvis kan kalla mig för sjuksköterska (om jag bara klarar läkemedelstentorna!).
Dessa dagar, innan nästa vecka då allt blir stressigt igen pga. termin 2 börjar ska jag ta tillfället i akt att umgås, mysa och bara vara… Batterierna behöver ju laddas, samtidigt som vänner och familj ändå är de som är viktigast när allt kommer omkring ❤

– Bilder ifrån mobilen, tagna under de senaste två veckorna.
admin-ajax

Om 5 år…

Hittade ett gammalt dokument, som jag skrev när jag gick sista året på gymnasiet (dvs. när jag var 19 år, för en sisådär 3 år sedan). Mitt minne är dåligt, det vet jag, men ibland är det lite skrämmande dåligt, nästan så att jag anar en ”begynnande demens” eller något annat hemskt som kommer smygande runt hörnet. Förmodligen beror mitt dåliga minne på en hel rad olika faktorer: så som den påtagliga stressen, alla minnen jag förträngt eller varför inte det faktum att jag inte alltid haft det bästa ”ätbeteendet” under alla år. Men hur som haver så hittade jag ett gammalt dokument idag som jag för några år sedan döpt till ”Efter gymnasiet”. Dokumentet var ett gammalt arbete som vi skrev för att förbereda oss på livet som ”unga vuxna”, dvs. vad det finns för regler gällande att hyra i första hand, andra hand, bostadsbidrag, samboskap mm. Och på grund av mitt dåliga minne, blev jag glatt överraskad när jag fastnade för en underrubrik som jag kallat för ”Om 5 år…Screenshot 2013-12-15 12.05.01
Det blev lite roligt att blicka tillbaka på det jag skrev för några år sedan. Inte bara för att jag kan uppmärksamma hur mitt gamla jag formulerade sig, hur jag nu kan hitta massa småfel i texter som jag skrev för bara några år sedan, utan även det faktum att jag la märke till att jag utvecklats som människa dag för dag, utan egentligen lägga märke till det under tiden.
Men det mest glädjande med texten ”Om 5 år…” enligt min mening är ändå det faktum att jag trodde så mycket på en framtid och på hur den skulle se ut. Och överraskande nog så är jag nu, 3 år efter detta:
> studerande på sjuksköterskeprogrammet på KAU (och om allt går som det ska är jag nyutexaminerad när jag fyllt 24, dvs. 5 år efter texten jag skrev på gymnasiet).
> fortfarande tillsammans med David ❤
> och vi bor tillsammans i en hyreslägenhet, på en central ort kallad ”Rud” i Karlstad.
> har en katt som heter Stina.
> äger en skrotbil, med hål i avgassystemet (samt andra defekta delar).
> och jag är rätt lycklig över min levnadssituation (i alla fall med David, Stina och andra nära och kära). Det som tynger mig mest just nu är all stress ifrån studierna och jobbet, men förmodligen när jag blickar tillbaka på den här tiden om sisådär 5 år till, så kommer jag nog förstå att det här nog var en del av den bästa tiden i mitt liv.
admin-ajax